Gästlektor, fil dr i journalistik
Disputerade 2007-12-14 vid Stockholms universitet/JMK på avhandlingen Staten är vår herde god: Representationer av annorlundahet och ordning i fyra svenska trettiotalstidningar.

Publikationer (i urval)

Ellefson, M. (2007) Staten är vår herde god: Representationer av annorlundahet och ordning i fyra svenska trettiotalstidningar. Stockholms universitet: JMK.

Ellefson, M. & Kingsepp, E. (2004) ´The Good, the Bad and the Ugly: Stereotyping Russia, the Western Way´ i Riegert, K. (red.) News of the Other: Tracing Identity in Scandinavian Constructions of the Eastern Baltic Sea Region, Göteborg: Nordicom.

Ellefson, M. (2003) ´We can hear each other’s thoughts. Collective, governmentality and the question of origin´ i Media Research in Progress: JMK Conference Contributions 2002. Stockholm Media Studies. Stockholms universitet: JMK.

Pågående forskning

Avsikten är att jämföra pressens och offentlighetens utveckling i Sverige, Finland och de estniska provinserna under 1865-1905. Med estniska provinser avser jag här de ryska guvernement som omfattade f d hertigdömen Estland och Livland. Lettiska tidningar utgivna i dessa områden är inte inkluderade.

Det finns mycket presshistorisk forskning om respektive område men forskningen tenderar att vara nationellt inriktad. En mer komparativ ansats kan på ett bättre sätt avslöja hur det politiska systemet, samhällsekonomin, kulturen och språkförhållande påverkar pressens utveckling och vilken betydelse pressen har i samhället. Sverige var ju ett självständigt land och därmed fri att bestämma över sin egen presspolitik. I Finland och Estland rådde rysk censur.

Språkförhållandena i Finland och Estland var en mer komplicerad affär än i Sverige. Balttyskarna hade en dominerande ställning i de estniska provinserna och (finlands)svenskarna i Finland. Det tog således tid innan finska och estniska tidningar blev tongivande och man kan börja tala om finsk eller estnisk medierad offentlighet. När de gamla samhällseliterna mötte ökad konkurrens av framväxande nationella eliter, uppstod konflikter som i Finland och Estland hade en stark etnisk och nationell prägel. Nationalismen hade följaktligen en mer konkret politisk betydelse i Finland och Estland än i Sverige. Etniciteten hängde mer konkret ihop med den sociala statusen men också med föreställningar om Nationen. Ytterligare skiljelinjer skapades pga förryskningspolitiken som började vid slutet av 1800-talet. Pressen deltog i dessa samhälleliga diskussioner och bataljer.