Gästlektor, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap
Disputerade 2008-10-10 vid Stockholms universitet/JMK på avhandlingen Nazityskland i populärkulturen: Minne, myt, medier.

Publikationer (i urval)

”Medier i medier: Det okända och döden som ett annat sätt att vara” (”Mediums in media: Det okända and death as another mode of being”), in Anja Hirdman (ed.) Döden i medierna: Våld, tröst och fascination (Death in the Media: Violence, Comfort and Fascination). Stockholm: Carlsson Bokförlag 2012

“Ethics in World War II First Person Shooter Games”, in Steven Malliet & Karolien Poels (eds.) Vice City Virtue: Moral Issues in Digital Game Play. Acco Academic, Leuwen 2011

´Hitler as our Devil? Mainstream representations of Nazi Germany in Popular media´ i Maartje Abbenhuis-Ash & Sara Buttsworth (red.) (2010) Monsters in the Mirror: Representations of Nazism in Popular Culture. Santa Barbara, CA: Praeger.

´Svart sol och kosmisk kamp: Naziesoteriska teman i efterkrigstida tysk skönlitteratur´ i Mattias Fyhr & Per Faxneld (red.) (2010)Tecken i texten förborgade: 16 artiklar om relationen mellan skönlitteratur och västerländsk esoterism. Umeå: Bokförlaget h:ström – Text & Kultur.

Pågående forskning

Jag är f n redaktör tillsammans med fil dr Tanja Schult, Historiska institutionen, Stockholms universitet, för ett tvärvetenskapligt antologiprojekt på temat Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen i nutida svensk populärkultur och vardag. De medverkande författarna är disputerade och doktorander knutna till lärosäten över hela landet. Antologin beräknas utkomma i augusti 2012.

Postdoktorprojekt 2012-01-01—2013-12-31: ”Främmande minnen i folkhemmet: En studie av utomeuropeisk populärhistoria om Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen ur ett svenskt perspektiv.” Finansiering: Anna Ahlström & Ellen Terséus Stiftelse.

Projektbeskrivning:

I min avhandling undersökte jag mytifieringsprocesser och delar av den minneskultur som finns kring Nazityskland och andra världskriget inom dagens västerländska populärkultur. I det planerade projektet flyttas perspektivet till det mångkulturella Sverige (och blir därmed också i förlängningen relevant för andra europeiska länder) och frågan om det över huvud taget går att tala om något sådant som ett svenskt kollektivt minne av dessa företeelser. Ämnet har hög aktualitet: projektet kan inte minst ge värdefulla insikter i fråga om hur man inom skolundervisningen i europeiska länder skall hantera den problematik som uppstår när officiell svensk minneskultur – med Förintelsen som historiens största brott – krockar med de erfarenheter och kollektiva minnen som elever med utomeuropeisk bakgrund, i synnerhet från arabvärlden men också t.ex. armenisk, har med sig hemifrån. Detta bidrar lätt till segregation och känsla av utanförskap, med allt vad det för med sig. Från ’svenskt’ håll blir det lätt ett avståndstagande och fördömande av vad som lättvindigt uppfattas som antisemitism eller brist på utbildning. Det är viktigt att se att det förvisso kan, men inte alltid behöver handla om uttryck för just antisemitism. Däremot finns risken för sådan, liksom för islamofobi, hela tiden närvarande – och där måste vi vara uppmärksamma och agera på ett konstruktivt sätt.

Jag vill utifrån ett populärhistoriskt medieperspektiv undersöka hur man i två utomeuropeiska kulturer – arabvärlden, representerad av Egypten, och Indien – ser på Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen, och hur minneskulturen kring dessa ser ut hos svenska gymnasieungdomar med bakgrund i de aktuella regionerna. Valet av länder är grundat på att både Egypten och Indien på olika sätt var involverade i andra världskriget och emellanåt förekommer i västliga mediebilder av detta, då de vanligen framställs på ett ytligt, för att inte säga orientalistiskt sätt. Dessutom är båda inflytelserika inom film- och medieindustrin inom sina respektive geografiska områden, vilket gör att ett val av dessa länder också har relevans för flera angränsande. Egypten stod sedan kolonialtiden under brittiskt inflytande även om det formellt var neutralt, och utgjorde delvis krigsskådeplats under striderna i Nordafrika, med bl.a. slaget vid El Alamein 1942. Egyptiernas egna perspektiv saknas, i likhet med de flesta andra icke-europeiska folks, i princip helt i t.ex. västerländska dokumentärer om andra världskriget. Indien var under kriget fortfarande en del av det brittiska imperiet och bidrog i denna egenskap med trupper till de allierade, samtidigt som självständighetsivrande motkrafter samarbetade med axelmakterna, inte minst genom militärt bistånd. I västerländsk kommersiell populärkultur framställs arabvärlden nästan uteslutande som nazisympatiserande, både under och efter andra världskriget. Indien förekommer tämligen frekvent genom referenser till svastikans ursprung och till den ariska rasen, ibland med förlängning till esoteriska och mystiska spekulationer. Ibland förekommer i populärhistoriska sammanhang också ett närmast exotiserande uppvisande av framför allt muslimska, men ibland också indiska, frivilliga i Waffen-SS.

Projektet består således av två delar, som tillsammans kan bidra till ökad förståelse för de minneskulturer som idag finns i västvärlden vid sidan av de dominerande. I del 1 görs en översikt av utbudet av dokumentär- och spelfilm på temat NT/2vkr/Förintelsen i de aktuella länderna, både inhemska produktioner och sådant som köps in från andra länder. Här kommer tidigare forskning att utgöra viktiga källor. Vad visas? Finns det en dominerande bild av historien, och i så fall vilken? Finns alternativa bilder? I sammanhanget blir ländernas postkoloniala bakgrund betydelsefull att ha med. Del 2 består av intervjuer med svenska gymnasieungdomar med bakgrund i MENA-regionen (Mellanöstern/Nordafrika) respektive Indien och angränsande länder. Hur ser ungdomarnas uppfattning om denna del av historien ut? På vilket sätt förhåller de sig till olika medierepresentationer av den? Hur ser de på den bild som förmedlas av skola och andra officiella institutioner, och hur förhåller denna sig till den de har med sig hemifrån?

Resultatet kommer att offentliggöras i form av artiklar (inklusive populärvetenskapliga) och en monografi samt offentliga föredrag och gästföreläsningar.

Övrigt

Ansvarig för nystartat (2011) internationellt forskningsnätverk om Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen inom populärkultur.